8-årig blyg flicka gick ensam på gatan och samlade cigarettfimpar

Det var barn från barnhemmet Novy Dom som först lade märke till den blyga flickan. De fick reda på att hon bodde med sin alkoholiserade mamma och behövde hjälp. Hon är 8 år och går runt i staden och tittar forskande på trottoaren. Hennes mamma hade förlorat sitt jobb och dricker sig berusad varje dag. Hon blir arg om hennes dotter kommer hem tomhänt.

Därför vandrar Ksyusha runt i staden och letar efter fimpar som hennes mamma kan röka och något som de kan elda i den vedeldade spisen hemma. Om hon har tur kanske hon också kan tigga till sig lite alkohol framför affären. Hon hade än så länge inte haft någon tur den dagen men hon fortsätter, för hon vill göra sin mamma glad.

Hon vågar inte heller göra något annat. För hon har varit med om att hennes mamma har vägrat släppa in henne, och att hon då får sova i skjulet istället. Till slut har hon tur. Hon hittar ett par fimpar och stoppar dem i fickan. Hon söker vidare och ser ett trasigt staket. Den kan de elda med i spisen hemma. Hon samlar ihop så många brädor hon kan bära och staplar dem i famnen. Lättnaden sprider sig i henne. Nu vågar hon gå hem.

Konstant otrygg

Livet har inte varit lätt för den nu 11-åriga Ksyusha från staden Reni i Ukraina.

Förutom problemen hemma föddes hon med en gomdefekt som gjorde det svårt för andra att förstå vad hon sa. Därför talade Ksyusha så lite som möjligt. Hon undvek kontakt med andra barn i skolan. Hon var blyg och försökte göra sig osynlig. Ingen fick veta hur hennes liv såg ut. Så hon höll sig snygg och ren, tog hand om sina kläder och gjorde sina läxor.

Men hon kände sig konstant otrygg. Ksyusha var rädd för det mesta. Hon var rädd att barn skulle skratta åt henne, att hennes mamma skulle straffa henne, att vuxna skulle skada henne. Men så var inte fallet. 

Faktum är att några äldre barn från stadens barnhem, Novy Dom, hade hållit ett öga på den blyga flickan ett tag när hon letade efter cigarettfimpar på väg till och från skolan.

De hade frågat de vuxna på barnhemmet om Ksyusha kunde få bo hos dem. Det fick hon, men föräldrarna behövde ge sitt samtycke och att Ksyusha ville det själv. Att få svar på dessa frågor visade sig inte vara helt lätt. 

Under en månads tid försökte barnen närma sig Ksyusha, men varje gång tittade hon ovänligt på dem och sa något de inte förstod innan hon sprang bort från dem.

De hade också gett henne sin skollunch, som hon hade tagit emot men sedan hade hon sprungit iväg igen.

En dag följde några av de äldre barnen efter henne när Ksyusha var på väg hem och upptäckte att hon bodde ensam med sin mamma i ett gammalt hus i en avlägsen del av staden.

När barnen kom hem och berättade vad de upptäckt för de vuxna på barnhemmet började personalen undersöka saken närmare.

De fick bland annat reda på att hennes mamma inte längre arbetade och att hon drack varje dag. Grannar och släktingar hade försökt hjälpa Ksyusha genom att ge henne kläder och mat i små mängder, vilket gjorde det möjligt för henne att gå i skolan. Men mamman hade hotat och anklagat dem för att ha stulit hennes barn. Hon hade till och med slagit sönder fönster och tänt eld på deras staket. Nu var det ingen som vågade hjälpa till längre.

Inlagd på sjukhus med feber

Till slut fick de anställda på barnhemmet gehör hos stadens sociala myndighet och åkte hem till Ksyusha och hennes mamma. Flickan var inte hemma och mamman var berusad. De hittade flickan i staden, och den här gången försökte hon inte springa iväg. Det visade sig att hon var sjuk och hade hög feber. De vuxna såg därför till att hon fördes till sjukhuset.

På sjukhuset upptäckte läkarna att anledningen till att flickans tal var obegripligt för andra var att hon hade en medfödd gomdefekt som behövde opereras. Helst så snart som möjligt, eftersom operationen skulle vara för komplicerad eller till och med omöjlig när Ksyusha var fullvuxen. Eftersom detta slag av operation enbart kunde göras i Kiev, skulle resan innebära en risk för både Ksyusha och den medföljande anställda från Novy Dom då de skulle behöva resa långt genom landet mitt i ett pågående krig. Både resan och operationen gick dock bra. 

Stiftelsen Ellafonden i Långared, betalade för operationen, resan och alla andra nödvändiga utgifter, medan barnhemspersonalen fick samtycke till operationen från Ksyushas mamma. Det visade sig att mammans största rädsla var att hon inte längre skulle få pengar från staten om Ksyusha opererades. Operationen gick bra och till slut kunde modern övertalas att låta Ksyusha flytta in i Novy Dom.

Efter att ha flyttat in förvandlas den tidigare blyga flickan. Ksyusha lärde sig snabbt att tala, och inget av de andra barnen runt omkring henne skrattar längre åt henne. Ksyusha övar flitigt på sitt uttal, och nu förstår de andra när hon talar. 

Nu är hon en glad 11-årig flicka som går i skolan, tar pianolektioner, lär sig engelska och sysslar med konsthantverk. Hon pratar helt förståeligt, och det senaste året har hon till och med varit med i en kör på musikskolan. Hon har också blivit så modig att hon uppträder i teaterföreställningar på barnhemmet, som har som tradition att sätta upp en saga varje helg.

Det är inte bara Ksyusha som har förändrats till det bättre, även hennes mamma har genomgått positiva förändringar. Hon har börjat leta efter ett jobb och hon försöker förändra sitt liv. Ibland besöker hon sin dotter på barnhemmet, där hon tar med sig presenter eller godsaker, säger barnhemmets chef Yurii Kurilyak.

Ksyusha är glad för sin mammas skull, men hon har ingen lust att flytta tillbaka. Som vuxen drömmer hon om att få ett jobb inom polisen och en dag kunna köpa ett eget hus. Det ska vara med ett stort och rymligt kök, som på Novy Dom, så att hon kan laga mycket god mat - och huset ska alltid vara varmt och mysigt att vara i.